fredag 31 januari 2014
Redesbuketter
Litet axplock av vad Hollandsbilen levererade till oss denna vecka. Från vä Flox (Phlox paniculata), de röda och limegröna är Anemoner (Anemone coronaria) och sen gula och rosa tulpaner (Tulipa gesneriana).
Gjorde rede av björkris och sen plockade jag ihop denna bukett av rosa Tulpaner, cerise Flox, Pistage (de gröna småbladiga) eller Mastixbuske (Pistacia lentiscus), Bärhypericum (Hypericum x inodorum) och BLONG ledsen black-out på de sista storbladiga gröna.
Känslan jag får av denna runda bukett är att den är dekorativ, symmetrisk och kompakt, med regelbunden rytm. Den är bunden med ett bindställe och linjeföringen är radial. Övergripande färgverkan tycker jag är varm, ljus och passiv och texturen upplever jag som mjuk och matt.
Vi fick även göra hjärtformade reden med mycket pinnar inuti hjärtat som bildade små avdelningar som blir perfekta att stoppa blommor i för att binda en väldigt luftig bukett. Blommorna består av cremefärgade Germini (Gerbera x cantabrigiensis), en cremefärgad Anemon i mitten, vita Santini (Chrysanthemum x morifolium), gula Tulpaner, gula Bärhyperikum, och en vit Nejlika (Dianthus, caryophyllus-gruppen). Så kul och annorlunda att göra...
Köpte denna bukett och måste binda om den för nu har tulpanerna växt och eftersom de sitter på ena sidan så blir det ju väldigt optiskt obalanserat. (För ögat)
Här är alla redesbuketter. Snygga va?
Några exempel på våra hjärtredes-buketter.
Denna roliga vecka bjöd också på en dag då vi iklädde oss kund- och säljarroller och gjorde buketter utifrån kundens önskemål. Många skratt blev det och hjälp vad trött man blev av att spela besvärlig kund....
fredag 24 januari 2014
Begravningskransar
Här kommer lite bilder från 3 st begravningsdekorationer gjorda på samma krans lindad med cypress. Denna till höger visar hur man fäster oasisen på baksidan av kransen med grå skafttråd som man tvinnar lite, böjer och trycker ner ändarna i kransen.
Nedan påbörjad dekoration, första linjen nästan klar.
Här är samma kransdekoration klar. Eftersom omdömet blev att den blev lite optiskt tung i vänster med de mörka germinina ganska långt ner så flyttade Fredrik en av dom och satte högre upp. Se nedan
En vit nejlika blev också flyttad lite längre ut på högra kanten med gott resultat.
Nedan ännu ett försök med samma blommor och i samma stil. Eftersom jag tänkte på att dekorationen skulle få balans i färgerna så satte jag en germini längre upp från början på denna men den hamnade ju bakom en ros så den syntes ju inte. Sablar. Hade ju stuckit sönder oasisen en del så ville inte ändra mer.
Nedan till höger en helt annan typ av kransdekoration och hade velat haft bollen lite mindre, men nöjd ändå. Älskar ju att ha med grenar i dekorationer.
Ett foto från min vintriga trädgård och en brunn som är pyntad med diverse barrväxter.
måndag 20 januari 2014
Brudbuketter i droppform
Undersidan av den första brudbuketten, med dubbel bladmanschett, som tyvärr gjorde att man inte kunde utnyttja de undre fönstren till oasisen med att sticka i de längsta blomstjälkarna som dubbelskaftas och fästs på andra sidan oasisen. Det i sin tur gjorde att trådarna var mer i vägen när man ska sticka i dom andra blommorna. Jag hade nog också över lag lite för långa stjälkar så de var svårt att trycka in de så långt som man ville.
Resultatet blev så på den första. Blev två ögon av rosorna till vänster. Toppblomman blev för kort jämfört med de andra. Skulle behövt en nejlika till i droppen på höger sida för att få balans i droppen tyckte Fredrik.
Den andra lyckades jag bättre med i alla fall vad gäller formen. Hade nu en enkel manschett av blad på undersidan så kunde utnyttja nedre fönstret bättre och det blev lättare att sticka i de andra stjälkarna. Lärde mej att jag inte ska ha mörka stora blommor i blickfånget på toppen utan bättre med ljusa rosor då i grupp, eftersom tanken var att det skulle vara övervägande ljusa blommor. Tog inga nejlikor i droppen eftersom jag tyckte de var för stora för en liten brudbukett som skulle passa till en liten människa. (Mej var tanken.) Blommorna i droppen har blivit lite mer utslagna sen den förra buketten jag gjorde så kanske skulle tagit bort några blad på dom ser jag nu.
Samma bukett igen fast experimenterade med att få in lite cerise färg i droppen med med hjälp av sisal och myrtentråd.
Resultatet blev så på den första. Blev två ögon av rosorna till vänster. Toppblomman blev för kort jämfört med de andra. Skulle behövt en nejlika till i droppen på höger sida för att få balans i droppen tyckte Fredrik.
Den andra lyckades jag bättre med i alla fall vad gäller formen. Hade nu en enkel manschett av blad på undersidan så kunde utnyttja nedre fönstret bättre och det blev lättare att sticka i de andra stjälkarna. Lärde mej att jag inte ska ha mörka stora blommor i blickfånget på toppen utan bättre med ljusa rosor då i grupp, eftersom tanken var att det skulle vara övervägande ljusa blommor. Tog inga nejlikor i droppen eftersom jag tyckte de var för stora för en liten brudbukett som skulle passa till en liten människa. (Mej var tanken.) Blommorna i droppen har blivit lite mer utslagna sen den förra buketten jag gjorde så kanske skulle tagit bort några blad på dom ser jag nu.
Samma bukett igen fast experimenterade med att få in lite cerise färg i droppen med med hjälp av sisal och myrtentråd.
söndag 12 januari 2014
Marklära
Här kommer ett tappert försök att höja mitt betyg i trädgårdskunskap; jag tänkte hålla ett litet föredrag i MARKLÄRA.
Först reder vi ut begreppen jordmån och jordart: JORDART är hur stora partiklarna är i jorden, t ex sanden består av stora partiklar, leran av små. JORDMÅN är hur jorden ser ut, alltså hur de olika skikten på djupet ser ut t ex på åkern och i skogen. Sånt som påverkar jordmånen är vad som växer på platsen, om jorden är bearbetad eller ej, mängden nederbörd och temperaturen. Nedan: En bild på jordmånen i typiskt barrskogsområde. Jordmånen i skogen kallas för podsol och den på åkrarna kallas kulturjordmån
Först reder vi ut begreppen jordmån och jordart: JORDART är hur stora partiklarna är i jorden, t ex sanden består av stora partiklar, leran av små. JORDMÅN är hur jorden ser ut, alltså hur de olika skikten på djupet ser ut t ex på åkern och i skogen. Sånt som påverkar jordmånen är vad som växer på platsen, om jorden är bearbetad eller ej, mängden nederbörd och temperaturen. Nedan: En bild på jordmånen i typiskt barrskogsområde. Jordmånen i skogen kallas för podsol och den på åkrarna kallas kulturjordmån
Vi grävde ett hål i skogen i höstas och skikten där bestod av mår/humusjord som är översta lagret och det var ca 5 cm och nästa skikt: blekjorden som var ca 15-20 cm och rostjorden som är den rostfärgade var ca 30 cm och vi grävde oss ner några cm i grunden också som bestod av mycket sten. Under denna finns berggrunden någonstans.
Jordarten SAND är varm, lätt, lättbearbetad och håller ej näringen för vattnet rinner lätt igenom. LERA är kall, tung, svårbearbetad, näringshållande därför att vattnet stannar kvar länge. Jordarter med mellanstora partiklar är mo och mjäla, vars konsistens är som siktat mjöl och florsocker.
Jord som består av sand ska ej blandas med lera och tvärtom för då klumpar bara leran ihop sej och bildar små korn och leran och sanden blandar sej inte, utan då är TORV ett bra alternativ.
PLANTERINGSJORD består till stor andel av torv och den består av
halvt nedbrutna växter som legat i syrefattig miljö (t ex mycket fuktig vitmossa). Torv är bra därför att den håller luft och fukt, är strukturstabil och genomsläpplig. Dock blir det lätt kvävebrist av torv (avhjälps med gödsel eller gräsklipp) och dessutom sänker den pH-värdet om man inte köper en kalkad variant.
De flesta växter trivs strax under eller vid det neutrala PH-VÄRDET som är 7 och blir det lägre (surare) eller högre (mer basiskt) kan inte växten ta åt sej näringen, men barrväxter och rhododendron trivs i mer sur jord där pH-värdet är lägre.
Eftersom de små partiklarna i jorden som kallas för kolloider är minusladdade vill minusladdade näringsämnen som t ex kväve inte gärna stanna kvar i jorden så därför bör man GÖDSLA ofta och lite för att det ska göra nytta.
Ska man bearbeta jorden bör man göra det när jorden är ganska torr, speciellt vad gäller lerjord eftersom den annars blir väldigt kompakt.
För KOMPAKT JORD är ofta ett problem när man ska plantera t ex träd vid nya köpcentrum där många lastbilar och andra tunga fordon kört. Gräver man då inte tillräckligt djupt och verkligen luckrar upp jorden där träden ska stå kan inte rötterna utvecklas ordentligt och trädet blir instabilt och kan helt enkelt blåsa omkull.
Har man problem med växter som står för blött kan man DRÄNERA vilket ger torrare jord, man kan bearbeta jorden tidigare på våren, ger bättre övervintring, bättre rotutveckling eftersom växten söker mer vatten och blir då med tiden mindre torkkänsliga och vattenbehovet minskar.
Negativa konsekvenser av dränering kan vara att näringsämnen lakas ur och att det blir övergödning av vattendrag (när kvävet lakas ur) och det leder till att algerna också växer till vilket leder till att bakterierna ökar som lever av syre och då blir det syrebrist och fiskarna dör.
torsdag 9 januari 2014
Prov-visningen
Här kommer lite bilder på jättefina brudar. Roligt att se, eller vilket jag nu gjorde eftersom jag plåtade en massa. Det var säkert dubbelt så många brudar om inte mer, men bildkvalitén blev inte så värst på en del. Jag var inte kvar så länge att jag såg den riktiga visningen tyvärr men den hade tydligen varit ännu bättre. Modiga tjejer!
Brudbuketter på visnig
Här kommer ett axplock av brudbuketterna som vi lånade ut till en brudvisning i Skövde som en gymnasieskola arrangerade. De flesta fotona blev bara ett virrvarr av buketter eftersom de flesta stod på ett bord ganska tätt så det hjälpte inte ens att beskära bilderna för att se vad som är vad. Så tog bara med dessa.
Här till höger några lite juliga och kuliga
Den med orange i gjorde jag bl a. Mina buketter finns med på tidigare blogginlägg också där jag skrivit mer utförligt.
Den till höger gjorde jag också.
Nedan: Den med vita rosor med rosa i mitten gjorde jag också.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)